Ännu ett lyxigt seriealbum med rikligt med bakommaterial utgivet och översatt till svenska av Retrobokklubben och Ades Media. ”TMNT: Den siste ronin” kan ses som den sista rafflande ninjasköldpaddeberättelsen. Den utspelar sig i en dystopisk framtid där den siste överlevande turteln (ska inte avslöja vem) måste stoppa Shredders hänsynslöse arvtagare. Gamla och nya allierade gör vår hjälte sällskap i denna vältecknade och fängslande berättelse i färg. Storyn mår bra av tragiska tillbakablickar som steg för steg fyller i luckorna, samt det faktum att vår siste ronin pratar för sig själv med hjärnspökena av sina avlidna sköldpaddebröder. Hög nivå rakt igenom.
Kan den här svartvita serieboken med en hedersvärd kanin med svärd och en trofast minidinosaurie vara något? Definitivt. ”Drakvrålskonspirationen” utgiven av Retrobokklubben är en mycket läsvärd och stämningsfull samurajhistoria i 1600-talets Japan. Med en lyckad team-up-story som byggs upp skickligt. Charmigt och stilfullt tecknad. Och som bonus ett litet gästspel från en välbekant ninjasköldpadda i slutet. Klockrent album. Hoppas på fler volymer.
Jag gillar och har alltid gillat ensamvargen med klorna - Wolverine. Både i ”X-Men”-serietidningarna och i Fox-långfilmerna. Därför såg jag fram emot detta avdammade retroalbum, men blev tyvärr besviken.
”Vapen X” är ett extremt blodigt album för dig som i över hundra sidor vill se Logan gång på gång plågas som försökskanin av osympatiska Weapon X-forskare som håller honom inlåst i en hemlig anläggning utan all inclusive. Motståndare? Vilda djur, mest. Blev rätt uttråkad av denna råa berättelse. Saknade intressanta biroller och ett vettigt narrativ. Kanske gör sig Wolverine som bäst när han är lite mer civiliserad och samspelar med de sköna mutanterna i ”X-Men”? Det är nog en smaksak.
Det är dock roligt i sig att Ades media och Retrobokklubben har börjat ge ut rejält snygga Marvel-album på svenska. Det gillar jag. Bättre grejer är i pipelinen med favoriter som Daredevil, Spider-Man/Kraven och självaste Thanos. Så det finns en ljusning i adamantiumtunneln.
Retrobokklubben och Ades Media ligger bakom den begåvat översatta och ursnyggt formgivna serieboken “Teenage Mutant Ninja Turtles: Jakten på Splinter”. Det här är källan, det vill säga de råa ursprungsserierna av skaparna av “Turtles”, Kevin Eastman och Peter Laird. Vi snackar 368 sidor serier i svartvitt plus intressant extramaterial i färg. Ett självklart köp för den sanne “Turtles”-älskaren.
Vi får följa ninjasköldpaddorna när de möter ärkefienden Shredder för första gången och när de (som undertiteln antyder) blir av med sin vise mästare - råttan Splinter. Uppfinnaren Baxter Stockmans mordiska robotar och en intergalaktisk rymdresa är andra ingredienser i den här delikata storyn som något överraskande drar en hel del åt sciencefictionhållet. Mycket underhållande är det.
Jag gillar det raka språket och de sköna förolämpningarna i dialogen. Det är ingen svårläst utgåva. Extra roligt är det att jämföra källmaterialet med den tecknade, färgglada tv-serien från 80- och 90-talet. Visste ni till exempel att turtlarnas beskyddare April inte alls var tv-reporter från början? Och att Krangs kortvuxna folkslag spelar en helt annan roll i detta lyxalbum? Utan någon som helst teknodrom bör tilläggas.
Retrobokklubbens senaste tegelsten kretsar kring de ökända mördarrobotarna från framtiden. Namnet på albumet är ”Terminator: Sekundära mål” och det rör sig om en fristående uppföljare till allra första filmen. Come with me if you want to read.
Storymässigt jobbar författarna runt Sarah Connor så hon mest omtalas, och fokus ligger istället på en annan kvinnlig hjältinna på 1980-talet - den tuffa överlevaren från framtiden - soldaten Mary, och hennes allierade, som omfattar en tuff snut, en förrädisk forskare och en lite mänskligare form av terminator. Flera T-800-robotar fungerar som känslokalla fiender, men inte en enda ser ut som Arnold Schwarzenegger, om någon undrade.
I den sedan länge begravda serietidningen ”Thriller” publicerades en liten del av storyn i svartvitt, för evigheter sedan. Men först nu kan man avnjuta hela eposet utan avbrott. Det här är ett mycket lyxigt album på svenska. Vi snackar tjocka pärmar. Vi snackar fyra sammanhängande miniserier i färg på totalt 370 sidor!
Storyn är fängslande och välskriven. Teckningarna är mestadels mäktiga och dynamiska. Ett gediget seriealbum som är maffigt, blodigt och oerhört läsvärt. Helt klart en vinnare för vänner av franchisen. Jag gillar dessutom den oväntade twisten alldeles i slutet av berättelsen. Betygsfemman är inte långt borta.
